Ett motgångs år..
Det känns lite som att detta år, 2012, är lite av ett motgångsår för mig och min familj.
Otroligt mycket har hänt och det börjar kännas lite motigt, tycker min familj har drabbats nog nu!
Det hela började med min mykoplasma som övergick till dubbelsidig lunginflammation i januari/februari, redan där borde jag förstått att detta skulle bli ett tuff år. Kort efter det var det mammas tur, hon fick läggas in och göra en lårbensamputering, hon fick mediciner som inte var kompatibla med henne så hon blev riktigt dålig.
Sen i april började min arbetsgivare jäklas och vägrade ge mig de timmar jag var berättigad till enligt avtalet, istället avbokade de mina pass och skickade hem mig. Strax därefter fick jag veta av läkaren att jag har fibromyalgi, en livslång sjukdom som även min kära mamma har men jag hoppats på att slippa.
När jag väl fick komma tillbaka till jobbet så åkte jag på en förkylning som satte sig på stämbanden vilket ledde till att jag var tvungen att sjukskriva mig eftersom jag måste ha min röst för att kunna sköta mitt jobb. Under tiden jag varit sjukskriven har jag åkt på alla virus och bakterier ni kan tänka er så jag får aldrig bli riktigt frisk av någon anledning. Förutom virus och bakterier så måste jag dagligen kämpa med min fibro, mina leder och muskler värker, jag har en otroligt envis trötthet som vägrar ge med sig, migrän som kommer ständigt och jämt, iskalla händer och fötter, kasst immunförsvar ( som jag skrev innan ), är otroligt kraftlös i mina armar och händer vilket leder till att jag tappar saker hela tiden. Fibromyalgi är en jäkligt jobbig sjukdom och nu förstår jag vad mamma levt med alla dessa år. Förutom det jag skrev innan gör fibron mycket mer som t ex att man känner sig otroligt stel, ständit rinnande näsa, problem med andningen, kliande och värkande öron, sömnproblem.. ja ni fattar.
För att gå vidare till nästa olycka i min familj så ser vi till min syster, hon var på Grönan och lyckades bryta fingret i, jag tror det var lustiga huset, hur lyckas man? Ja jag vet inte men det är nog ytterligare ett bevis på att detta år går i olyckans tecken.
Efter min systers lilla olycka så var det mammas tur igen, flera gånger fick hon åka in med ambulans, ena gången var det att hon hade extremt lågt blodvärde så de fick ge henne flera påsar blod, hon vart dessutom uttorkad så de fick ge henne flera påsar med dropp. Hon har åkt in akut för att hennes blodtryck var farligt lågt och hon knappt var kontaktbar, det visade sig att hennes blodsalter var höga så de fick ge henne insulin för att sänka dem, men eftersom mamma är diabetiker fick de även ge henne glukos för att motverka insulinet.
I samma handvändning slutade mammas njurar att fungera, ja hon skrämde oss rejält där. När de fått ordning på hennes njurar så var det dags för hennes kvarvarande ben att jäklas så hon åkte på blodförgiftning i benet till råga på allt.
Ja man blir lite lätt trött på allt som hänt och fortfarande händer känner jag, nu ligger mamma på KSS för att utvärdera om de kan rädda hennes ben eller inte. =(
Samma dag som mamma åkte in till KSS var olyckan framme och knackade på min systers dörr igen, kl 4 på morgonen igår började hennes hus brinna, mannen som sov i huset när det hände lyckades ta sig ut tillsammans med katterna och ett par jeans, resten slukades av lågorna. Alla deras behörigheter och minnen slukades av lågorna, ja allt verkligen. Känns fruktansvärt men jag är samtidigt glad att ingen kom till skada.
Jag känner bara att det får vara nog nu, jag vill inte ha mer 2012!!
Min familj har drabbats tillräckligt nu!
